Det här är så sjukt. Jag sitter i mitt rum mitt i natten för sista gången här i Tyskland och sitter och glor på mina två överfulla väskor. En av dem är för tung så kommer behöva skicka hem ett paket till Sverige som jag också måste fixa ihop. Snacka om att jag har väntat in i det sista med att göra det här. Jag kan inte få mig till att göra det nu heller, sa till mig igår redan att jag skulle stanna uppe i natt så jag skulle hinna med allt. Men har provat så mycket grejjer och min väska väger ändå 4 kilo för mycket! Hoppas att nu när jag tagit ut mina jackor och ett par böcker så väger den precis 23 kilo.
Som sagt, det här är sjukt. Kan inte fatta att det är mina sista kväll här. Igår var i alla fall helt underbar! Åka till Anna i tron om att jag, Anna, Ann-sophie, Lina och Caro skulle ha en film kväll. Vi går till baksidan för att kolla på kaninerna och då hoppas alla mina vänner fram och ropar "Überraschung!" Mitt hjärta hoppade över ett slag och sen började jag gråta. Vi spenderade kvällen med att äta, i mängder, skratta, också det i mängder, och bara prata. Det var supermysigt och jag var hela kvällen jättelycklig. Idag gick jag till skolan bara för att säga hejdå till ett par människor. Åkte hem, panikpackade lite och damsög varje vrå av mitt rum. Sen åkte jag tillbaka till Soest för att säga hejdå till Alexs mamma och mormor. Sen på kvällen kom Alex, Basti, Mimik, Vera, Sina och Jonas till mig. Vi hade jättemysigt bara att prata om massa. Sen sa jag hejdå till Mimik för sista gången.. Och nu sitter jag här med tårar i ögonen.
Och imorgon början YES. Det är helt otroligt hur snabt tiden har gått. Helt plötsligt har man sista dagen i skolan, sista dagen man går genom staden, sista gången man går in i bageriet, sista gången man väntar på bussen, sista gången man går vägen från bussen till huset, sista gången med allt helt enkelt! Men jag glädjer mig också för att åka hem, längtar att få känna lukten av hemma och sova i min egna säng. Längtar efter er där hemma.
Men för att komma hem måste jag få med mig mina resväskor. Jag vill helt enkelt inte packa färdigt. Men eftersom att jag valde att vänta med allt till in i det sista har jag inget val just nu. Så nu ska jag försöka få igen min väska och väga allt. Vi ses snart!
Nu är det mindre än 5 dagar kvar tills jag lämnar Hovestadt, och 8 dagar kvar tills jag är hemma i Sverige. Jag försöker att hitta på så mycket som möjligt de senaste dagarna och min helg var fullproppad. Men under helgen blev jag sjuk och nu mår jag skit helt enkelt.. Var den första lektionen i skolan men kände att jag tjänade mer på att åka hem och sova och njuta de andra 4 dagarna.
I alla fall, i fredags så åkte jag, Alex, Silvana, Vera och Sina till Dortmund! Vi gick till en klub som var verkligen annorlunda och cool! Tre olika dansgolv och massa soffor och platser där man bara kunde hänga. Det var verkligen jättekul men när vi åkte runt 3 så var jag så trött så jag var bara glad att vi skulle hem. Där sjöng (Skrek) vi med till massa låter och dan efter var min röst inte 100 %, så jag antar att det var där början till att jag är sjuk nu var. Jag och Silvana sov hos Alex och jag antar att vi var så trötta, att vi sov till klockan halv 2! Vanligtvis brukar jag aldrig sova så länge och jag får dåligt samvete att jag missar hela dan, men det var ändå skönt att sova ut. På lördagar går det nästan inga bussar till Hovestadt men jag och Silvana åkte hem med sista bussen halv 5. Sen åkte vi klockan halv 8 tillbaka till Soest för att kolla på fotbollsmatchen mellan Tyskland & Ghana och fira en kille som heter Paul. Klockan 00.00 grattade vi och senare gick vi och åt Döner (Kebab, fast bättre!). Nästa dag vaknade vi upp relativt tidigt, men chillade halva dan hos Alex. Klockan 3 åkte vi tillbaka till hovestadt, och ännu en gång åkte vi tillbaka till Soest halv 8 för att fira Paul hemma hos honom. Jag kände på mig att jag höll på att bli sjuk och det blev inte bättre av att vi satt utomhus fram till klockan 2 och jag frös så att jag skakade.
Jag antar att det är mitt egna fel att jag är sjuk, men det är som sagt min sista vecka här, jag får helt enkelt kämpa emot! Idag ska jag i alla fall ingenstans. Började att packa förra veckan men är långt ifrån färdig så jag antar att jag ska försöka packa resten idag. Hur nu det ska gå till.. Mitt rum är en enda stor röra, kläder överallt, två väskor på golvet, skrivbordet fullt med papper, allmänt stökigt helt enkelt. Mår lite dåligt av att sitta i min egna röra, men när jag har packat färdigt måste allt bort!
Nu har det gått alldeles för länge sen jag skrev ett inlägg! De allra nyaste nyheterna var att jag var i Bulgaren i en vecka! Den större delen av mina vänner var där och jag vill åka med från början (Två veckor) men fick först inte. Sen föreslog Dominik (Broder till Basti och Alex) Att vi skulle åka dit och överraska alla. Så efter lite om och men så fick jag tillåtelse att åka till Bulgarien! (Tack mamma och pappa!!) Vi bokade sista minuten biljetter på söndagen och åka torsdagen den 5e. Flyg, hotell och al inclusive! När vi kom fram till hotellet var jag verkligen jättenervös och efter att vi hade legat och vilat en stund bestämde vi oss för att gå och leta efter de andra. Vi hittade dem vi matsalen, fatta vad förvånade de blev! Först satt alla i chock och sen började Silvana gråta och kom och krama mig. Jag tror det var en av de finaste momenten under hela året.
Det var verkligen en super semester. Relativt bra väder, blev i alla fall brun, sol, bad, promenader, zumba, festa, dansa, skratta, gråt (mycket gråt). Det var en väldigt känslomässig men underbar semester. Det finns sjukt mycket små gatuaffärer med "märkes" saker (Allt är fejk). Men köpte ett par billiga solglasögon och en plånbok. Alla var faktiskt väldigt trevliga och de flesta kunde tyska, och om inte tyska så i alla fall engelska.
Den sista trillingen är den enda som saknas, underbara killar
